Etikettarkiv: Unghästbedömning

När det är gjort!

Så är det äntligen över! Igår var den hemskaste dagen på länge.  Det blev en dålig start på dagen då det visade sig att jag fått fel information av arrangören så att vi fick åka tidigare än vi tänkt. Efterhand blev jag så nervös att jag inte kunde fokusera. Men till slut var vi i alla fall i god tid och fick vår box.  Därefter fick vi mäta och id-kontrollera henne, 1,77 blev höjden. Betydligt mer än vi hade räknat med. När det var klart gick vi en runda för att vänja henne vid omgivningen. Vi gick in och tittade på löshoppningen en liten stund och gick sedan för att sadla och  ta ut hästen. Det började bra……

….sedan gick det raskt utför. Jag har förberett mig i månader och känner mig väldigt säker på både ridning, löshoppningen och visningen för hand. Det enda som egentligen bekymrade mig var att vi inte har övat på att rida tillsammans med andra hästar och det var där det blev problem. Stora problem. Hon är ju inte ”tittig” och rädd men hon kan bli väldigt busig och jag har ju haft problem med att hon har bockat mycket, dock har jag fått bukt med det och sista månaderna har det inte varit några som helst problem. Därför var jag inte alls beredd på det som hände, hon blev busig och lite istadig då hon inte ville gå från den andra hästen. När jag gick på henne med skänklar och spö krumbuktade hon sig tills jag helt enkelt ramlade av på framridningen. Det är ju så klart det som absolut inte får hända. Kan dessutom tillägga att det inte är särskilt bekvämt att falla 1,77 meter ner till marken…..Såklart blev jag rädd och väldigt osäker. De problem som uppstod var jag inte beredd på och jag är heller inte tillräckligt rutinerad och skicklig för att kunna lösa dem på plats. Evenemanget är stort nog som det är. Såklart är jag ju besviken. Men jag satt i alla fall upp igen och lagom tills vi skulle börja var arrangören tvungen att avbryta på grund av en olycka på treåringarnas ridprov. Detta innebar att vi fick sitta av för att invänta ambulanser som skulle in på området.

När det äntligen var vår tur att rida in på banan, man rider två och två, var jag så stel av skräck och så mentalt blockerad att jag knappt kunde rida. Detta avspeglas ju så klart på hästen vilket gjorde att det inte gick bra alls, därför valde jag att avbryta innan galoppdelen. Jättetråkigt men jag ville verkligen inte riskera att ramla av en gång till och denna gång inne på banan framför domarna……..Några fina bilder blev det i alla fall och ambulanserna och akutbilen är såklart bortklippta på bilderna……

Exteriörbedömningen resulterade i alla fall i 7,5 på typ, huvud, hals och bål samt 8 på extremiterna (benen). Det vi fick betyg på på ridprovet var skritten och traven som fick 6,5 vilket är betydligt lägre än jag räknat med. Men man får komma ihåg att det är dagsformen och det domarna ser just där och då som betygsätts. Man rider två och två och jag valde att rida efter den andra hästen hela tiden vilket gjorde att vi inte riktigt fick plats och kunde rida på framåt. Gångartsdomaren framförde dessutom att han såg att det fanns mer tryck under hovarna än vad vi kunnat visa samt att han sett oss galoppera på framridningen vilket är en liten tröst.

Foto: Åsa Blom Thulin
Foto: Åsa Blom Thulin

Dagens överraskning var hopprovet som genererade betyg 7 och hon hoppade max höjd och max bredd vilket jag aldrig hade kunnat tro. Jätteroligt!

På det stora hela får jag ändå vara nöjd med min insats även om det absolut inte gick som jag hade tänkt mig. Men nu vet jag å andra sidan vad jag behöver träna på inför hösten. Men först blir det några veckors välförtjänt vila för henne innan vi trappar ner inför betet, det känns viktigt att få ett bra avslut och det fick vi inte igår. Och jag, jag jobbar fem dagar till innan jag ska på S E M E S T E R!!!

När man drömmer om ett nytt stall

Tänk, efter 30 år i en gammal ladugård med låg takhöjd, smal gång, dörrar som hänger på trekvart, sluttande gångar och dålig belysning och inte att förglömma boxdörrar (hemmabyggda såklart) som man måste sparka på och lyfta upp för att kunna öppna och stänga är det nu äntligen dags för ombyggnad!!! Jag måste nypa mig i armen för att riktigt våga tro att det är sant! Men, det händer på riktigt och jag har sedan länge ritat upp mitt nya stall och vet precis hur jag vill ha det. Just nu är yngsta sonen i full gång med att riva befintlig byggnad, förutom stalldelen, maken jobbar hela kvällarna och jag, jag förbereder Shiraz inför visningen på lördag. Som sagt, det är fullt upp. Vi stämmer av med varandra med jämna mellanrum och hela team Nolin vet att transporten rullar hemifrån kl. 13 på lördag. På söndag efter visningen (!) river vi det sista, det vill säga stommen till gamla logen kommer trilla till backen och jag ska fota och filma! Det. Är. Mycket. Nu. Det är också så typiskt oss. Dock känner jag mig mindre stressad än någonsin, mycket beroende på att det här styr jag ju själv. Jag har förberett hästen och mig. Jag har förberett teamet. Mer kan jag inte göra. Några få dagar kvar.

Ikväll har jag tömkört. Hon känns fantastiskt fin och är med på noterna trots att vi har en byggarbetsplats bredvid hagar och ridbana. Bådar gott inför framtiden….

Imorgon kommer hovslagaren, jag ska jobba hemma och tömköra Shiraz på lunchen. På kvällen ska jag checka av under ett lättare ridpass på banan och på fredag samma sak förutom tömkörning. Vaxad tråd, schampo för svart häst och svarta gummiband till knopparna är inhandlade. Jag provflätade och sydde igår och det funkade bra och hon brydde sig inte över huvudtaget, tvärtom var hon nöjd över att bli ompysslad. På fredag kommer dessutom Fina Evelina hem så jag får stöttning och coachning, dessutom ska en kompis till mig fotografera hela visningen till helgen så jag hoppas även på fina foton.  Som sagt, inte många dagar kvar, vi har starttid på lördag eftermiddag…..det är nära nu…..fyra månaders arbete ska betygssättas!