Browsed by
Kategori: Just about me

När det äntligen vänder

När det äntligen vänder

Sista året har känts riktigt jobbigt av olika anledningar. Ibland är det helt enkelt så att man måste göra en förändring. Jag har jobbat på detta en längre tid vilket tagit oerhört mycket tid och energi. Denna resa har varit oerhört tuff för mig på det personliga planet och därför har jag haft svårt att skriva här på bloggen då jag egentligen inte har kunnat eller velat skriva det jag verkligen vill säga. Så knäppt, det borde ju vara det som är det viktigaste men jag är noga med vad jag lämnar ut och inte. Det är skillnad på att vara privat och personlig har jag lärt mig. Jag har lärt mig mycket. Jag har lärt mig att var och en är sig själv närmast. Jag har lärt mig att man står ensam när det blåser. Jag har lärt mig att det inte alltid uppskattas att man är en stark, driven och kompetent kvinna. Jag har lärt mig att som stark, kompetent och driven kvinna ses man mer som en måltavla än som ett bollplank.  På ett sätt är jag rädd att skriva detta just för att de ska vara negativt för mig på ett eller annat sätt, å andra sidan är jag inte en person som är rädd för att säga vad jag tycker och egentligen skulle jag vilja prata mer om sådant här! Det är det som driver mig framåt. Jag avskyr orättvisor, jag är lika konflikträdd som alla andra men om något känns riktigt fel så säger jag ändå ifrån för jag mår inte bra annars. Jag är alltför ärlig både mot mig själv och mot min omgivning. Jag är jag, jag står för det, jag står för det jag tycker och känner och jag står för det som är viktigt för mig. Så är det. Punkt.

Äntligen fredag!

Äntligen fredag!

Jag delar upp veckorna i förmiddagar, luncher och eftermiddagar X 5……..ungefär så. Idag var det en bra dag. Jag lunchade med en god vän. Det var höjdpunkten denna dag. När jag kom hem stod flickorna (läs hästarna) på rad och väntade på att få släppas in. Jag gör alltid stallet på morgonen, det är så skönt att kunna ta in dem direkt när jag kommer hem från jobbet. Ska jag rida så får de äta och torka till lite först medan jag själv äter, då lämnar jag tänt, annars släcker jag allt utom nattlampan. Det är skönt med rutiner. Tyvärr är underlaget just nu under all kritik, svinhalt, stenhårt och knöligt så det blev ingen ridning idag. Hoppas åtminstone kunna skritta ut en runda i morgon.

Efter att jag tagit in hästarna slank jag in i Brygghuset för lite snick-snack med de två yngsta 25 och 26 år gamla. Blev bland annat  bjuden på en Corona med limeklyfta, gott! Gick sedan hem dvs in till ”oss gamla” där maken börjat med middagen, tog ett bad och nu sitter jag och väntar på att maten ska bli klar. Låter som om jag lever värsta lyxlivet, men det beror ju på hur man väljer att framställa det hela. Idag är det fredag, jag är glad för att vara ledig några dagar och få ägna mig åt hem, familj, hästarna och utomhusvistelse. I morgon kommer goda vänner hit på kvällen och jag ska göra lasagne, det räcker just nu, det räcker för att jag ska känna mig tillfreds…..en dag i taget…..snart, snart kommer ljuset tillbaka och då tror jag också att vissa saker ordnat upp sig dessutom. Jag håller tummarna!

Foto via Pinterest
2017 är här!

2017 är här!

Jag är nyfiken på vad detta året kommer att innehålla, jag är säker på att det inte kan bli ett dugg sämre än 2016 som inte var något vidare…….nu vill jag blicka framåt och göra mitt bästa för att skapa ett riktigt bra år. Vad det kommer innebära återstår att se :)

Idag tog jag och en kontorskollega en lunchpromenad i det fina vädret. Vi promenerade iväg från stan för att inhandla stans bästa (och i särklass billigaste) falaffelrulle. På köpet fick vi en pratstund,  motion och frisk luft också! Jag måste  verkligen tänka på att bli mer hälsosam. Jag har varit en riktig slarva sista tiden och det känns verkligen inte bra. Jag ska röra mig mer och regelbundet igen och äta nyttigare samt dra ner på alkohol och socker. Lätt som en plätt, eller hur…..

Foto Pinterest

 

I wish……

I wish……

Ibland känns det som att allt går emot en. Just nu är jag inne i en period där det är obalans. Det är mycket jag skulle vilja ändra på. Det finns sådant som jag kan påverka men även sådant som jag inte rår över och det är det som stressar mig mest. Dock har jag tagit vissa beslut. När man står inför något som känns skrämmande behöver man ibland tänka på; Vad är det värsta som kan hända? Vad är det värsta jag har varit med om? Om man ställer det i paritet till det jag har framför mig så är det tydligt att det faktiskt inte kan bli värre, inte ens i närheten. Naturligtvis är det olika för oss alla, det är jag fullt medveten om. Om jag skulle berätta om vad det värsta jag varit med om är skulle jag förmodligen chocka hela min omgivning. Dock är det inte en väg jag känner mig bekväm med eller en väg som jag har behov eller styrka att välja. I alla fall inte just nu. Kanske aldrig. Jag vet inte. Det får tiden helt enkelt utvisa. Det är så enkelt att säga att man gör det för att hjälpa andra som befinner sig i samma situation men det man måste komma ihåg är att om man väljer att berätta så måste man också vara beredd att ta konsekvenserna.

För mig är det viktigt att vara ärlig. Ärlig mot mig själv. Ärlig mot min omgivning. Det är inte alltid det uppskattas men jag kan helt enkelt inte ljuga eller låtsas. Det innebär också att jag får ta konsekvenserna, även om jag är en person som många gånger uppfattas som rak och ärlig och att jag vågar säga vad jag tycker så är det naturligtvis inte enklare för mig än för någon annan. Det krävs precis lika mycket mod av mig som för alla andra att ”stå på mig” , men en sak är säker, jag skulle må så mycket sämre om jag valde den andra vägen, det vill säga att inte vara ärlig mot mig själv och uppenbarligen är det en ständig källa till avundsjuka och något som provocerar många i min omgivning. Sorgligt! Jag tror att de flesta skulle må så mycket bättre om de började med att vara ärliga mot sig själva,  därefter är det så mycket enklare att vara ärlig mot sin omgivning. Att kritisera andra på grund av att man inte är nöjd med sig själv är ingen framgångsrik väg. Kanske dags att överge sitt gamla jag för att bli ihop med sitt nya. Med den infallsvinkeln får Dannys tolkning av Little Jinders Super 8 en helt ny innebörd, i alla fall för mig…..

 

Den bästa födelsedagspresenten

Den bästa födelsedagspresenten

Idag är det min födelsedag och den här dagen har jag längtat efter. Inte just för att jag fyller år utan för att jag för länge sedan bestämde mig för att ta semester, det är den bästa presenten jag gett mig själv någonsin tror jag. Helt underbart att få vara hemma en dag mitt i veckan  och äta frukost i lugn och ro, plocka lite och sedan gå ut. Jag har plockat rätt på en hel massa äpplen och så har jag ridit båda hästarna och jag måste säga att de känns helt fantastiska just nu. Det är en ren fröjd. Shiraz tar sig för varje gång jag rider henne……
shiraz-banan2_oktober shiraz-banan2Ett lätt stöd på bettet och lagom med framåtbjudning, Jag strävar efter att hon ska gå i sin egen balans och lyssna på mig. Hon tar framåtdrivande hjälper väldigt bra och avsaktningarna och igångsättningar känns bättre och bättre. Dessutom fattar hon alltid rätt galopp. Visst det är fortfarande svårt att svänga ibland men just nu räcker det som det är.

Twisten är medgörlig och tittig vilket är så mycket bättre än oridbar och tittig så klart! Jag red igenom LA:1 programmet och lite programdelar ur MsvC:1 och det känns väldigt lätt, såå sugen på att börja träna igen och på att starta någon programridning eller klubbtävling i höst…….

twisten-oktober twisten-oktober2

Öronen framåt, såå glad för att hon är glad igen och att hon gillar att jobba! Nu ska jag ta ett bad här och mjuka upp musklerna innan det är dags att börja med maten. Ikväll kommer familjen på middag, alla utom Fina Evelina som var tvungen att åka tillbaka till Simrishamn……

Hörs senare!

Från mörkhårig till gråhårig

Från mörkhårig till gråhårig

Ett efterlängtat besök hos frisören fick avsluta dagen. Jag är så nöjd även. Visserligen har jag inte den hårfärgen jag vill ha men det kan jag inte heller få längre. Jag började få gråa hår redan i 25-årsåldern men det var inget problem just då eftersom jag alltid färgat eller tonat håret, det har varit mer regel än undantag och jag har varit så invand i det beteendet att jag liksom inte haft någon tanke på att göra något annat. För ett par år sedan tröttnade jag på att ständigt hålla på att färga utväxten. Min utväxt hade dessutom blivit ljusare och ljusare och jag insåg att jag var mer gråhårig än mörk trots att jag inte ville. Dock kan man ju inte ändra på tidens gång hur gärna man än vill….till slut bestämde jag mig för att helt enkelt sluta färga utväxten. Vi lade upp en långsiktig plan tillsammans, min frisör och jag, och började istället att bleka håret i slingor samt skippa att färga utväxten. Det har varit en lång väg och många gånger så jobbigt, jag fick till och med ett återfall där jag tonade lite mörkare. Håret har blivit ljusare och ljusare, min egen hårfärg som numera är mörk botten med grå inslag kommer fram mer och mer. Det tråkiga är att längderna blir gula ganska snart efter att vi ”kylt” ner nyansen med toning. Det är en bit kvar men ändå känns det så himla skönt att jag vågat ta det här steget. Idag kunde vi äntligen lägga lite mörka slingor igen. Och nu äntligen är ränderna på ”rätt” håll.  På bilderna nedan skiljer det ca 4 år mellan den översta och den understa…….

Marie

Marie-svartvitt

Jag-knuten-i-malmo

….en väsentlig förändring och som sagt, jag känner mig mer och mer bekväm. Jag vill verkligen inte ha någon ”påmålad” mörkbrun färg längre utan har accepterat att det är som det är och det känns faktiskt helt ok även om jag kan sakna min mörka hårfärg fortfarande.

Vart är jag egentligen på väg……

Vart är jag egentligen på väg……

Vi är verkligen inne i en ny fas i livet, eller har varit i några år. Det är konstigt, när barnen var små, mellanstora och senare i tonåren så gjorde man inte annat än stressade omkring och försökte hinna med allt som skulle göras. Nu känns det som ”var var det för mening med det” ……….om jag kunde göra om den tiden så skulle jag definitivt prioriterat annorlunda. Alltid lätt att vara efterklok eller hur. Men faktum är att det som var jätteviktigt att hinna med då är inte lika viktigt nu. Vi fick barn när vi var väldigt unga, 21 och 23 år. Jag väntade tredje barnet när jag fyllde 25. Allt gick fort och det var intensiva år. Inte minst med tanken på att vi renoverade huset, bytte panna, byggde om i ladugården, odlade vall, spannmål och hade djur, hagar som skulle skötas etc etc. Nu har vi ”bara” var sitt heltidsarbete, inga barn hemma och vi är inte heller bönder längre. Ändå känns livet svårare än någonsin. Helt plötsligt dyker det upp val och vägskäl som inte funnits innan och man måste tänka om vad gäller hem och hushåll. Detta är inte helt enkelt och jag funderar väldigt mycket på vad jag verkligen vill just nu. Det tar tid. Det tar kraft. Det tar energi. Jag önskar verkligen att jag slapp gå igenom detta, att känna mig så här vilsen. Jag saknar Fina Evelina så otroligt mycket. Vi har gjort så mycket tillsammans de sista åren och nu när hon har flyttat är det ensamt. Även om jag har pojkarna så delar vi ju inte riktigt samma intressen.

Som sagt, jag behöver förändring och ombyte jag vet bara inte riktigt hur. Tills dess ska jag försöka boa in ena delen av altanen lite mer. Jag har ingen budget utan måste hitta riktiga budgetlösningar. Växter, kärl, kuddar och kanske ett bord. Som vanligt hittar jag mycket inspiration på Pinterest……

lanternor takterrass soffhörna utesoffa pallkrage_hjul Terrass1

Att kunna är inte samma sak som att vilja

Att kunna är inte samma sak som att vilja

Jag är en person som tyvärr sällan är nöjd. Det är något som jag hela tiden måste jobba på. Och med nöjd menar jag nöjd med mig själv. Jag tycker alltid att jag kunde gjort annorlunda, kunde gjort lite bättre, lite mer etc etc. Jag kan mycket, men bara för att jag kan är det ju inte säkert att jag faktiskt vill! Det här är jättejobbigt och det är något som jag verkligen måste jobba med. En sak som jag lärt mig under den här våren är att inte bara planera in aktiviteter och måsten utan även vila och återhämtning. Jag menar hur svårt ska det vara, egentligen är det logiskt men jag har en förmåga att bara köra på och köra på……Inte så klokt. Senaste veckorna har jag varit ute hos årskurs tre på gymnasiet och haft information om hur de ska gå tillväga nu när de kommer ut i arbetslivet. Det är så lätt att tala om för andra hur de ska göra men attans så svårt att själv leva som man är och har lärt. Jag jobbar som sagt på det och en del annat och har numera även professionell hjälp.

Just nu sitter jag på terassen och skriver, dricker rosévin och lyssnar på Need To Breath. Solen skiner, grannens traktor tuffar på, maken grillar och jag väntar på att Fina Evelina ska komma hem, äntligen! På söndag är det tävling, jag känner mig väl förberedd, hästen är på bra humör, solen skiner och just nu känner jag mig ändå ganska nöjd. En skön känsla och jag nöjer mig just nu med det……

Trevlig fredagskväll!

Falsterbo 2014_marie2 20140715-211326-76406944.jpg

När man haft en välbehövlig egen dag

När man haft en välbehövlig egen dag

Idag har jag varit hemma själv största delen av dagen. Både skönt och tråkigt. Har fått en hel del gjort. Städat övervåningen, planterat om lite uteväxter, tvättat, fikat i soffan och tittat på film. Planterat lite frön inomhus…….

Odla inne_0001 Odla inne_0002

Väntar några veckor med att plantera i landet ute. Måste nog bli varmare först. Behöver köpa till lite hallonbuskar och häckplantor också….Odla inne_0003Pelargonerna som har vilat hela vintern har fått komma fram och fått lite ny jord. Perfekt att ta sticklingar nu när de ändå ska klippas. Egentligen behöver de inte stå i vatten innan man planterar dem men jag tycker det är fint att ha framme på bordet.

Odla inne_0004Faktum är att påskriset kom fram till slut men fortfarande är jag inte säker på om jag tog fram det för att jag ville eller trodde att jag var tvungen för att det är så man gör. Knäppt!!! Har slarvat med träningen sista tiden på grund av att jag jobbat mycket. Idag bar och lyfte jag tungt med vilket är dumt. Nu har jag jätteont i ryggen och känner att jag verkligen har behov av att ta hand om den lite extra……en ond cirkel. Att tävla och träna i dressyr kräver även att man tränar annat för att orka, så fort man slarvar känns det och man får verkligen lida för det. Det är så himla tröttsamt.

Nu blir det sen middag här i alla fall. I morgon är det en ny arbetsvecka…….

 

När man inte har påskpyntat och faktiskt inte bryr sig!!!

När man inte har påskpyntat och faktiskt inte bryr sig!!!

Med risk för att uppfattas som obstinat måste jag säga att det känns bra trots att jag inte har påskpyntat eller ansträngt mig det allra minsta….visserligen är det väl både pyntat och annat här hemma efter lust och årstid men ändå…..Efter att jag ridit, dressyrtrimmat idag inför tävling, så har jag iaf hämtat hem nytt påskris, till häst så klart vad annars när man har egen skog,  jag är nöjd och det är ju huvudsaken! Just nu är jag dessutom besviken på människor i min närmsta krets vilket innefattar både familj, vänner som nära arbetskamrater. Jag brukar inte vara så ärlig men så är det just nu och därav min frånvaro på bloggen de senaste dagarna. Ibland måste man helt enkelt få tid för eftertanke vilket jag haft minimalt med men ändå, jag måste helt enkelt skala av allt jag känner och bli mer som en man……eller? Det verkar vara enda sättet att överleva i denna hårda värld……rätta mig gärna om jag har fel och tips mottages tacksamt!!!!! Som sagt Gunvald, tag dig i akt……micke