Igår tog vi upp nätet, maken o jag lade i det och David och jag tog upp det. Ingen av oss har gjort detta innan, det gick bra trots att de stackars fiskarna hade trasslat in sig riktigt ordentligt! Två fina aborrar fick vi, efter att ha trasslat ut nätet hängde vi upp det på tork så att vi kan lägga i det i kväll igen. Vi måste nämligen övningsfiska för att se om vi kan lyckas få upp lite fisk till lördag morgon då vi tänkte ha födelsedagsbrunch för maken nere vid sjön. En gammal tradition som vi tyckte det var dags att väcka liv i!

Eftermiddagen tillbringades ner vid sjön, vi solade och badade och åt lunch på flotten. Klarblå himmel och sol, vad mer kan man begära? Efter lite grillning på altanen tog jag mig ordentligt i kragen och gick ner till stallet, jag hade bestämt mig för att städa, rensa och tvätta, detta har jag känt hängt över mig hela sommaren, fy så tråkigt det är men så skönt när det är gjort. Mitt så kallade stall är en ombyggd ladugård och är väl egentligen inte så mycket till stall. Men det funkar och hästarna har det väldigt bra. Dock känner jag varje år vid den här tiden och ibland även under andra stunder att jag lägger oerhört mycket tid och pengar på detta intresse. Jag brottas ofta med tankar kring vad jag egentligen vill. Jag har hållit på så länge och älskar verkligen att rida, dock inte så mycket på sommaren då jag vill vara ledig. Det är underbart att slippa fodra, släppa ut, mocka och släppa in dem. När man väl är inne i det rullar det ju på och visst är det mycket roligt också. Nu har jag ju dock min sexåring som jag avlat fram, fött upp, ridit in och utbildat själv. Visst är det en särskild känsla när det går bra, tänker dock att jag får ta ett år i taget och känna efter vad jag vill. Planen nu är att jag ska ge mig ut och tävla lite för att se hur det känns och hur det går…..som sagt vi tar en bit i taget.