Kategoriarkiv: Allmänt

När man har massor av nya ideér

När jag får en idé har jag svårt att släppa den. Jag är ju som bekant inne på trädgård och odling just nu men ända sedan förra sommaren har jag även funderat på att inreda bryggan och att skaffa mig en liten badhytt. Och så klart har jag svårt att hejda mig när jag väl kommit på något. Hela vintern har jag samlat inspiration och nu är jag så taggad på att komma igång och fixa i ordning vår gamla sjöstuga som stått och förfallit i många år. Tiden och orken har inte räckt till men nu är det dags!

Så här ser den ut idag……

Inte mycket att hurra för jag vet! Men vänta bara, den ligger väldigt nära sjön……

Så det är ju så självklart att den måste göras om till badhytt :) Men också ett ställe man kan hänga på…..

Samtliga bilder via Pinterest

Sedan har jag ju så klart planer för bryggan också men dem tar vi en annan gång. Nu ska jag fortsätta att drömma här!

När man äntligen börjar hitta tillbaka till sig själv igen :)

Trots mina ryggsmärtor och att jag har problem med att leva som ”vanligt” mår jag bättre än någonsin. Det känns som att det för första gången på länge är lite nerförsbacke. Det har varit många år av besvikelser och motgångar men jag känner nu för första gången på väldigt länge att jag är på en bra plats i livet.

För snart tio år sedan blev jag hemskickad från jobbet med panikångestsyndrom. Visserligen var det inte första gången i mitt liv som jag var ”nära stupet”. Det hände även innan jag började plugga då jag jobbade som marknadskommunikatör. Vid det tillfället hade jag en helt omöjlig arbetssituation som innebar ett rent självmordsuppdrag. Därefter jobbade jag i butik några år som vice butikschef innan jag började plugga. Kanske inte så konstigt att jag valde att utbilda mig inom beteendevetenskap, HR och organisationsutveckling! Eter min utbildning blev det återigen några tuffa år för att komma in på arbetsmarknaden. Nyss fyllda 40 med tre tonårsbarn, eget företag och en skogs- och jordbruksgård är det faktiskt inte helt enkelt att få till det. men det gick! Efter några år som studievägledare vilket inte var det jag tänkt jobbat med men som var väldigt roligt fick jag en visstidsanställning på en HR-avdelning en timmes resväg hemifrån. Det gick sådär. En avdelning som präglades av långtidssjukskrivna, korttidssjukskrivna, hög personalomsättning och med en ledning i ett annat land med ett synsätt och en kultur som gjorde att det krockade i mig och med mina värderingar igen. Samtidigt lades det på mig en ohanterbar mängd arbetsuppgifter. Utan introduktion och vägledning förväntades jag lösa sådant som ingen gjort innan. Jag sprang fortare och fortare ända tills luften tog slut. Jag blev då hemskickad och sjukskriven. Inte kul alls. Efter ett år av rehabilitering fick jag nytt jobb inom anläggningsbranschen, ett av de roligaste jobbet jag haft. Tyvärr hade jag en chef som kontrollerade allt jag gjorde i minsta detalj. Ledningen valde att titta bort och jag fick därför ingen stöttning trots att de flesta tyckte att det var fel. Han lyckades krypa in under skinnet på mig så att jag till slut inte såg någon annan väg än att sluta även om jag trivdes med jobbet. Men återigen krockade det med mina värderingar.

Efter en snabb runda in i bemanningsbranschen där jag återigen hamnade på helt fel ställe och faktiskt bad om att bli avslutad innan jag blev sjukskriven igen fick jag så nytt jobb inom offentlig sektor där jag jobbat som HR-konsult i dryga tre år. Jag har nog aldrig tittat på klockan så ofta som under denna tid. Det var inte för mig och jag trivdes inte men jag är glad för erfarenheten och allt jag lärt mig samt för det förtroende jag fick från de chefer jag stöttade. Oerhört lärorikt!

Idag jobbar jag inom fastighetsbranschen och jag stormtrivs. Ett högre tempo, mycket externa kontakter, frihet under ansvar och intressanta frågeställningar. Utmaning men ändå med stöttning och i en organisation med ett hjärta. Hur kul som helst!

Jag har äntligen energi över till annat även om jag jobbar mer än jag gjorde innan. Jag känner mig glad och jag går nu äntligen till jobbet med glädje, jag sköter oftast mig själv men har många kollegor runt mig om än på distans.

Det enda smolket i bägaren är min förbaskade rygg. Jag tycker dock att det är aningen mer hanterbart, men jag har också lärt mig hur jag ska röra kroppen och hur jag ska hushålla med min energi för att det ska fungera någorlunda. Jag aktar mig för att trigga igång smärtan. Så inga sjukgymnastikövningar för mig på ett tag. Lite försiktig ridning de dagar det känns aningen bra, men bara korta stunder.

Jag ser därför fram emot odlingssäsongen mer än någonsin. Ikväll har jag ritat upp min nya köksträdgård. Planerar för att få plats med mina 15 nya dahlior och för att flytta ut jordgubbarna och få mer plats till annat. Sååå kul!

Tyvärr är det ju minusgrader igen så det lär ju dröja även om jag tjuvstartat med pärlhyacinter och minipenseer i krukor utomhus. Idag på morgonen var det riktigt kallt. Inte ens Fritz ville stiga upp utan dröjde sig kvar i sängen mellan linnelakanen ;)

När det har blivit mer hanterbart

I måndags för snart en vecka sedan var jag på på ortopeden hos läkare med min eländiga rygg. Jag har fått smärtstillande tabletter och är nu anmäld till operation, vet inte hur lång tid det kommer att ta och jag är fullkomligt livrädd. Men så här kan jag inte ha det. Jag vill egentligen inte ta tabletterna efter att ha läst biverkningarna men äter en väldigt låg dos och det har tagit bort det värsta ner mot benen och rumpan. Jag har till och med kunnat rida ett par gånger och det är så himla, himla roligt!

Jag har varit alldeles överlycklig över detta! Jag joggar fram henne i equibandet och igår skrittade jag även ner i skogen en runda efter ridpasset. Så härligt. Det har varit magiska solnedgångar dessa dagar så man vill ju vara ute så länge som möjligt!

Det ser ut som att vi odlar något förbjudet i källaren men det är bara mina pelargonsticklingar :)

När man kämpar på så gott det går

Känns inte särskilt hoppfullt just nu vad gäller ridningen för min del. Är glad för de tillfällen och dagar som jag klarar av att jobba hästen från marken. Jag har överlåtit Twisten helt i Fina Evelinas händer men finns såklart med från marken som tränare och coach. Jag jobbar Shiraz från marken och har väl klarat av att sitta upp ett fåtal gånger denna sidan nyår. Om en vecka har jag tid på ortodpeden. Magnetröntgen visade flera diskbråck samt Spinal stenos (dvs trång för nerverna i ryggraden) om jag förstått det hela rätt, det är därför det gör så satans ont och strålar ner i skinkorna och benen. Jag blir väldigt trött av att ha så här ont hela tiden. Och dessutom ovanpå min Bechtrews. Känns orättvist att jag fått så här dålig kropp men jag tänker ta mig fan inte ge upp. Avvaktar läkarbesöket på måndag och tar det därifrån.

Glädjer mig åt mitt nya jobb även om det är jobbigt att börja på nytt i denna situationen, det går ändå bra eftersom vi ska jobba hemifrån till största delen. Dock behöver jag vara på kontoret vissa dagar för att det ska funka nu i början. Nåväl, det blir int bättre för att man tycker synd om sig själv. Det gäller att försöka fokusera på det som är bra. Och det har varit en fantastisk vinter där jag ändå kunnat åka längdskidor vilket jag är väldigt glad och tacksam över…..

När man firat en 30-åring igen

Lördagen bjöd på Corona-anpassat 30-årsmingel vid fiskedammen i byn. Fina Evelina bjöd in till hockeyturnering, soppa och bubbel. Vi var inte så många, nätt och jämnt de närmaste men det räckte gott även om det så klart hade varit roligt för henne att få bjuda in vänner och bekanta till en större fest. Men nu är det som det är och det blev väldigt lyckat. Jag bidrog med surdegsfrallor och morotskaka. Vi fick en väldigt god gulaschsoppa som värmdes över elden. Tyvärr var det ingen vidare is men lite gick det ändå att åka. Jag fick dock avhålla mig med anledning av ryggen. Tur med vädret hade vi också, fick till och med en halvtimmes sol :)

En härlig dag med de allra bästa även om inte alla kunde vara med!

När det känns hopplöst

Fy vad trött jag är på detta elände. Ont i ryggen, regn och Corona. Var hos läkare på reumatologen igår. Inga inflammationer vilket tyder på att det är något annat. Har i alla fall fått tid till ny magnetröntgen. Det är några år sedan sist. Igår försökte jag rida och det gick bra till en början. Travade och galopperade och var så lycklig. Sedan blev det mycket, mycket värre och jag var tvungen att avbryta. Tog ett varmt bad och dubbel dos tabletter när jag kom in. Idag har jag stretchat och gjort sjukgymnastik till och från hela dagen. Vissa övningar gör ont så det kan ju bara inte vara bra. Vet varken ut eller in och ingen annan verkar göra det heller. Så innerligt trött på att ha ont och inte kunna göra det jag vill. Det bara regnar och regnar och ingenting känns kul. Jag brukar kunna motivera mig även när inte solen skiner men just nu känns det tungt. Jag. Vill. Rida. Jag. Vill. Springa.

Att ha en skadad häst

För 10 dgr sedan fick jag för mig att jag skulle börja skritta Shiraz igen. Då jag haft problem med musklerna i ryggen, rumpan och ner på baksidan av låren har jag inte kunnat rida. Jag påbörjade en runstreak för några månader sedan som jag startade om några gånger eftersom jag haft ont. Men till slut gick det inte längre. Visserligen har jag mina vanliga problem på grund av Bechtrews/AS men det här är något annat. Dock blir ju kombinationen oerhört jobbig…..Nåväl tur i oturen att jag bestämt mig för att rida annars hade jag kanske aldrig upptäckt att hon skurit sig i hagen då det var strax under täcket och eftersom hon är svart syntes det inte att det runnit blod. Hon hade ett ca 3 cm långt snitt och det var djupt, vi fick ut en träflisa och misstänkte att det fanns mer kvar. Troligtvis har hon stuckit sig på en gren. Jag ringde jourhavande distriktsveterinär men vi avgjorde att det var bättre att vänta till nästkommande morgon då jag endast har 10 minuters väg till klinik. Jag hängde bokstavligt på låset där. Tack och lov släppte de in mig och sydde ihop hästen. Nu har hon gått på antibiotika och sulfa i 10 dgr och stått inne i boxvila en vecka vilket varit en utmaning. Allt har gått bra och det har läkt jättefint. Idag tog jag äntligen ut henne på en skrittrunda och jag vet inte vem som var lyckligast faktiskt. Älskade häst <3

Det har blivit många promenadrundor och det har ändå gått över förväntan men det är ju så mycket roligare att kunna rida. På måndag ska jag till läkare igen med min rygg. Nu hoppas jag att jag kan få rätt hjälp så vi kan komma igång igen inom kort.

Att åka på bilutflykt med jultema

Idag behövde vi komma ut tyckte vi Fina Evelina och jag. Vi bestämde oss för att ta bilen till torget för att handla lite amaryllis. Vi köpte finkaffe i take-away-form och till det en ljuvlig saffransbulle med vaniljsmak. Fluffig och lagom mycket smak av saffran, helt perfekt tycker jag. Efter att ha beundrat granen som står mitt på torget åkte vi förbi en av stadens sushi-restaruranger för att plocka upp varsin laxsallad. En favorit som jag ofta köper till lunch när jag jobbar. Det gäller att support your locals i dessa tider. Vi åkte vidare och kikade på ett av de nybyggda bostadsområdena i utkanten av staden. Många olika varianter av hus att titta på, något av det roligaste som finns och som följt med sedan barnsben, vi åkte ofta på utflykt och tittade på hus när jag var liten. Vi parkerade vid en sjö och åt vår lunch. Därefter var det dags för eftermiddagskaffe och vi supportade ett annat lokal bageri. Därefter for vi hemåt.

Jag är precis inkommen från stallet och ridbanan där jag haft träning med ovannämnda på vita stjärnan. De börjar komma ihop sig mer och mer och det ser jättetrevligt ut. Nästa söndag är det dags för pay and ride med jultema. Spännande.

Har påbörjat kvällens middag som blir torskrygg med beurre blanc och broccoli, tyvärr fanns det inte sparrisbroccoli som är i receptet så jag fick ta vanlig.

Foto TV4

Verkar hur gott som helst, hoppas jag lyckas nu ;)

När man har ridförbud och problem med ryggen

Inte så kul just nu. Har jätteont i ryggen, det har eskalerat senaste månaden och till slut fick jag helt enkelt inse att jag inte kan rida alls. Inte ens i skritt. Jag har haft känningar sedan i våras, det blev lite bättre över sommaren men sedan i höstas har det bara blivit värre och värre. Senaste träningen tog jag mig igenom med hjälp av tabletter och det är ju verkligen inte ok. Jag fattar ju det men kör så länge det går och nu går det inte längre. Har varit på vårdcentralen och fått medicin, nästa vecka ska jag till sjukgymnast.

Nåväl, idag kom beskedet att alla tävlingar är inställda till och med juni. Jag har jobbat Shiraz i equibandet och det går galant. Hon är jättefin och mår ju så klart bara bra av att ta det lite lugnare. Nu tar vi det lite lugnt över jul och sedan hoppas jag att jag kan rida igen. Träningen på söndag fick jag ställa in så det känns som att jag har allt tid i världen. Återigen – vad sjutton sysslar folk med som inte har häst ;)

Det har ju varit mycket reor och black friday och allt vad det heter, har köpt ett par nya schabrak men suktar även efter detta till svarta stjärnan…

Schabrak och lindor ruffle, PS och Sweden

Det har ju även kommit ut ett set i rött men det är visst redan slut…..visst är det fint annars!

Schabrak och lindor Ruby, PS of Sweden

När man haft en härlig första advent

Sovmorgon och därefter lussekattsbak!

Bra start på en söndag och på första advent! Efter att ha tänt första ljuset och provsmakat lussebullarna red jag ut i skogen på Shiraz. Hon är galet pigg och det blev mest studs och bus. Fick rida lite på banan istället när jag kom hem och hon var så himla fin. Märkas att hon är så mycket starkare:)

Därefter bjöd Fina Evelina på glögg i stallet och jag bidrog med mina nybakade lussebullar. Har satt upp lite ljusslingor och minigranR här och där utomhus och det lyser upp. Så mysigt med frost idag också. Hann inte med att laga någon riktig söndagsmiddag så det blev en omelett med champinjoner, bacon, chili och tomat som jag toppade med lite parmesan och persilja. Helt ok faktiskt.

Nu blir det ett varmt bad här och sedan ett avsnitt av Beck tror jag.