När man kan själv!

Vi är väldigt glada för vårt nya matbord! Yngste sonen har varit kreativ och hjälpsam. Yngste sonen har använt förädlat virke från stormfälld skog för att bygga ett bord. När bordet var färdigt behandlades det med järnvitrol, därefter har det stått utomhus sedan i våras. Allt för att få till den rätta grå färgen. Eftersom sommaren nu är definitivt över bestämde vi (läs jag) oss för att det nu var dags för att flytta in bordet inomhus. Vi (läs maken) har behandlat det med flytande vax. Jag tror att det är det bästa alternativet eftersom jag vill behålla den grå färgen och träets naturliga yta så långt det är möjligt. Samtidigt så behöver ju ett matbord en slitstark yta. Det ska nu härda innan det ska slipas med ett fint sandpapper, därefter ska ytterligare ett tunt lager läggas på.

bordet

Gillar det väldigt mycket, det känns naturligt, färgen är bibehållen, det är sammetslent och ändå rinner vätska av om man spiller. Så snart det är klart måste det ju givetvis invigas med en riktigt god middag. Recepten har lyst med sin frånvaro här på bloggen av förklarliga skäl. Dock känns det som att inspirationen är på väg tillbaka! Hmmmmm, undrar vad man ska laga för gott. Lutar nog åt en Boeuf Bourguignon och hembakat bröd…..

bröd

Känner en stark längtan efter att baka och laga mat. Känner en längtan efter att få vara huslig; tvätta, städa och baka. Måla och använda mina händer. Tycker det är så skönt att göra något konkret som omväxling, något där man ser resultat med en gång. Så är det säkert när man som jag arbetar med mer abstrakta saker dagligen. Tur att man har möjligheten att påverka hur såväl arbete som fritid ser ut!

Kommentera