Etikettarkiv: Just about me

2017 är här!

Jag är nyfiken på vad detta året kommer att innehålla, jag är säker på att det inte kan bli ett dugg sämre än 2016 som inte var något vidare…….nu vill jag blicka framåt och göra mitt bästa för att skapa ett riktigt bra år. Vad det kommer innebära återstår att se :)

Idag tog jag och en kontorskollega en lunchpromenad i det fina vädret. Vi promenerade iväg från stan för att inhandla stans bästa (och i särklass billigaste) falaffelrulle. På köpet fick vi en pratstund,  motion och frisk luft också! Jag måste  verkligen tänka på att bli mer hälsosam. Jag har varit en riktig slarva sista tiden och det känns verkligen inte bra. Jag ska röra mig mer och regelbundet igen och äta nyttigare samt dra ner på alkohol och socker. Lätt som en plätt, eller hur…..

Foto Pinterest

 

I wish……

Ibland känns det som att allt går emot en. Just nu är jag inne i en period där det är obalans. Det är mycket jag skulle vilja ändra på. Det finns sådant som jag kan påverka men även sådant som jag inte rår över och det är det som stressar mig mest. Dock har jag tagit vissa beslut. När man står inför något som känns skrämmande behöver man ibland tänka på; Vad är det värsta som kan hända? Vad är det värsta jag har varit med om? Om man ställer det i paritet till det jag har framför mig så är det tydligt att det faktiskt inte kan bli värre, inte ens i närheten. Naturligtvis är det olika för oss alla, det är jag fullt medveten om. Om jag skulle berätta om vad det värsta jag varit med om är skulle jag förmodligen chocka hela min omgivning. Dock är det inte en väg jag känner mig bekväm med eller en väg som jag har behov eller styrka att välja. I alla fall inte just nu. Kanske aldrig. Jag vet inte. Det får tiden helt enkelt utvisa. Det är så enkelt att säga att man gör det för att hjälpa andra som befinner sig i samma situation men det man måste komma ihåg är att om man väljer att berätta så måste man också vara beredd att ta konsekvenserna.

För mig är det viktigt att vara ärlig. Ärlig mot mig själv. Ärlig mot min omgivning. Det är inte alltid det uppskattas men jag kan helt enkelt inte ljuga eller låtsas. Det innebär också att jag får ta konsekvenserna, även om jag är en person som många gånger uppfattas som rak och ärlig och att jag vågar säga vad jag tycker så är det naturligtvis inte enklare för mig än för någon annan. Det krävs precis lika mycket mod av mig som för alla andra att ”stå på mig” , men en sak är säker, jag skulle må så mycket sämre om jag valde den andra vägen, det vill säga att inte vara ärlig mot mig själv och uppenbarligen är det en ständig källa till avundsjuka och något som provocerar många i min omgivning. Sorgligt! Jag tror att de flesta skulle må så mycket bättre om de började med att vara ärliga mot sig själva,  därefter är det så mycket enklare att vara ärlig mot sin omgivning. Att kritisera andra på grund av att man inte är nöjd med sig själv är ingen framgångsrik väg. Kanske dags att överge sitt gamla jag för att bli ihop med sitt nya. Med den infallsvinkeln får Dannys tolkning av Little Jinders Super 8 en helt ny innebörd, i alla fall för mig…..

 

Den bästa födelsedagspresenten

Idag är det min födelsedag och den här dagen har jag längtat efter. Inte just för att jag fyller år utan för att jag för länge sedan bestämde mig för att ta semester, det är den bästa presenten jag gett mig själv någonsin tror jag. Helt underbart att få vara hemma en dag mitt i veckan  och äta frukost i lugn och ro, plocka lite och sedan gå ut. Jag har plockat rätt på en hel massa äpplen och så har jag ridit båda hästarna och jag måste säga att de känns helt fantastiska just nu. Det är en ren fröjd. Shiraz tar sig för varje gång jag rider henne……
shiraz-banan2_oktober shiraz-banan2Ett lätt stöd på bettet och lagom med framåtbjudning, Jag strävar efter att hon ska gå i sin egen balans och lyssna på mig. Hon tar framåtdrivande hjälper väldigt bra och avsaktningarna och igångsättningar känns bättre och bättre. Dessutom fattar hon alltid rätt galopp. Visst det är fortfarande svårt att svänga ibland men just nu räcker det som det är.

Twisten är medgörlig och tittig vilket är så mycket bättre än oridbar och tittig så klart! Jag red igenom LA:1 programmet och lite programdelar ur MsvC:1 och det känns väldigt lätt, såå sugen på att börja träna igen och på att starta någon programridning eller klubbtävling i höst…….

twisten-oktober twisten-oktober2

Öronen framåt, såå glad för att hon är glad igen och att hon gillar att jobba! Nu ska jag ta ett bad här och mjuka upp musklerna innan det är dags att börja med maten. Ikväll kommer familjen på middag, alla utom Fina Evelina som var tvungen att åka tillbaka till Simrishamn……

Hörs senare!

Från mörkhårig till gråhårig

Ett efterlängtat besök hos frisören fick avsluta dagen. Jag är så nöjd även. Visserligen har jag inte den hårfärgen jag vill ha men det kan jag inte heller få längre. Jag började få gråa hår redan i 25-årsåldern men det var inget problem just då eftersom jag alltid färgat eller tonat håret, det har varit mer regel än undantag och jag har varit så invand i det beteendet att jag liksom inte haft någon tanke på att göra något annat. För ett par år sedan tröttnade jag på att ständigt hålla på att färga utväxten. Min utväxt hade dessutom blivit ljusare och ljusare och jag insåg att jag var mer gråhårig än mörk trots att jag inte ville. Dock kan man ju inte ändra på tidens gång hur gärna man än vill….till slut bestämde jag mig för att helt enkelt sluta färga utväxten. Vi lade upp en långsiktig plan tillsammans, min frisör och jag, och började istället att bleka håret i slingor samt skippa att färga utväxten. Det har varit en lång väg och många gånger så jobbigt, jag fick till och med ett återfall där jag tonade lite mörkare. Håret har blivit ljusare och ljusare, min egen hårfärg som numera är mörk botten med grå inslag kommer fram mer och mer. Det tråkiga är att längderna blir gula ganska snart efter att vi ”kylt” ner nyansen med toning. Det är en bit kvar men ändå känns det så himla skönt att jag vågat ta det här steget. Idag kunde vi äntligen lägga lite mörka slingor igen. Och nu äntligen är ränderna på ”rätt” håll.  På bilderna nedan skiljer det ca 4 år mellan den översta och den understa…….

Marie

Marie-svartvitt

Jag-knuten-i-malmo

….en väsentlig förändring och som sagt, jag känner mig mer och mer bekväm. Jag vill verkligen inte ha någon ”påmålad” mörkbrun färg längre utan har accepterat att det är som det är och det känns faktiskt helt ok även om jag kan sakna min mörka hårfärg fortfarande.

Vart är jag egentligen på väg……

Vi är verkligen inne i en ny fas i livet, eller har varit i några år. Det är konstigt, när barnen var små, mellanstora och senare i tonåren så gjorde man inte annat än stressade omkring och försökte hinna med allt som skulle göras. Nu känns det som ”var var det för mening med det” ……….om jag kunde göra om den tiden så skulle jag definitivt prioriterat annorlunda. Alltid lätt att vara efterklok eller hur. Men faktum är att det som var jätteviktigt att hinna med då är inte lika viktigt nu. Vi fick barn när vi var väldigt unga, 21 och 23 år. Jag väntade tredje barnet när jag fyllde 25. Allt gick fort och det var intensiva år. Inte minst med tanken på att vi renoverade huset, bytte panna, byggde om i ladugården, odlade vall, spannmål och hade djur, hagar som skulle skötas etc etc. Nu har vi ”bara” var sitt heltidsarbete, inga barn hemma och vi är inte heller bönder längre. Ändå känns livet svårare än någonsin. Helt plötsligt dyker det upp val och vägskäl som inte funnits innan och man måste tänka om vad gäller hem och hushåll. Detta är inte helt enkelt och jag funderar väldigt mycket på vad jag verkligen vill just nu. Det tar tid. Det tar kraft. Det tar energi. Jag önskar verkligen att jag slapp gå igenom detta, att känna mig så här vilsen. Jag saknar Fina Evelina så otroligt mycket. Vi har gjort så mycket tillsammans de sista åren och nu när hon har flyttat är det ensamt. Även om jag har pojkarna så delar vi ju inte riktigt samma intressen.

Som sagt, jag behöver förändring och ombyte jag vet bara inte riktigt hur. Tills dess ska jag försöka boa in ena delen av altanen lite mer. Jag har ingen budget utan måste hitta riktiga budgetlösningar. Växter, kärl, kuddar och kanske ett bord. Som vanligt hittar jag mycket inspiration på Pinterest……

lanternor takterrass soffhörna utesoffa pallkrage_hjul Terrass1

Att kunna är inte samma sak som att vilja

Jag är en person som tyvärr sällan är nöjd. Det är något som jag hela tiden måste jobba på. Och med nöjd menar jag nöjd med mig själv. Jag tycker alltid att jag kunde gjort annorlunda, kunde gjort lite bättre, lite mer etc etc. Jag kan mycket, men bara för att jag kan är det ju inte säkert att jag faktiskt vill! Det här är jättejobbigt och det är något som jag verkligen måste jobba med. En sak som jag lärt mig under den här våren är att inte bara planera in aktiviteter och måsten utan även vila och återhämtning. Jag menar hur svårt ska det vara, egentligen är det logiskt men jag har en förmåga att bara köra på och köra på……Inte så klokt. Senaste veckorna har jag varit ute hos årskurs tre på gymnasiet och haft information om hur de ska gå tillväga nu när de kommer ut i arbetslivet. Det är så lätt att tala om för andra hur de ska göra men attans så svårt att själv leva som man är och har lärt. Jag jobbar som sagt på det och en del annat och har numera även professionell hjälp.

Just nu sitter jag på terassen och skriver, dricker rosévin och lyssnar på Need To Breath. Solen skiner, grannens traktor tuffar på, maken grillar och jag väntar på att Fina Evelina ska komma hem, äntligen! På söndag är det tävling, jag känner mig väl förberedd, hästen är på bra humör, solen skiner och just nu känner jag mig ändå ganska nöjd. En skön känsla och jag nöjer mig just nu med det……

Trevlig fredagskväll!

Falsterbo 2014_marie2 20140715-211326-76406944.jpg

När man inte har påskpyntat och faktiskt inte bryr sig!!!

Med risk för att uppfattas som obstinat måste jag säga att det känns bra trots att jag inte har påskpyntat eller ansträngt mig det allra minsta….visserligen är det väl både pyntat och annat här hemma efter lust och årstid men ändå…..Efter att jag ridit, dressyrtrimmat idag inför tävling, så har jag iaf hämtat hem nytt påskris, till häst så klart vad annars när man har egen skog,  jag är nöjd och det är ju huvudsaken! Just nu är jag dessutom besviken på människor i min närmsta krets vilket innefattar både familj, vänner som nära arbetskamrater. Jag brukar inte vara så ärlig men så är det just nu och därav min frånvaro på bloggen de senaste dagarna. Ibland måste man helt enkelt få tid för eftertanke vilket jag haft minimalt med men ändå, jag måste helt enkelt skala av allt jag känner och bli mer som en man……eller? Det verkar vara enda sättet att överleva i denna hårda värld……rätta mig gärna om jag har fel och tips mottages tacksamt!!!!! Som sagt Gunvald, tag dig i akt……micke

 

Ja Nej Ja Nej Ja Nej…..

I dag har jag varit på hälsoundersökning, det var nyttigt och ledde till eftertanke. Jag behöver minska i vikt, det visst jag redan, såååå tråkigt. Men! Konditionen var på topp, högsta betyg, minskar jag lite i vikt så ligger jag på högsta betyg även vad gäller kroppen och det är ju verkligen jättekul att höra! Min kurator som jag träffar med anledning av min sjukdom säger att jag inte ska tänka som jag tänker, dvs att jag ibland latar mig utan att jag i stället ska tänka att jag förebygger. Och det är ju klokt. Jag är utbildad beteendevetare och vet precis hur man ska göra och känner både till och igen tecknen på att det börjar gå utför och ändå är det så förbaskat svårt att ta hand om sig själv på ”rätt sätt”. Pliktkänslan tar oftast över…..jag har tidigare skrivit om ”Duktig flicka-syndromet” och det är en förbannelse, önskar verkligen att jag kunde ta lite lättare på saker och ting. Vad skönt det måste vara att kunna gå genom livet och inte bry sig så förbaskat mycket hela tiden……

jag
Foto Evelina Folkesson

……fotot ovan är taget en kväll vid sjön när vi sitter på flotten. Jag minns faktiskt inte riktigt när men jag minns att jag kände mig väldigt sorglös. Saknar den känslan…..

 

När det är dags för fredagsmys

Äntligen fredag! Det är välbehövligt! Idag har jag varit hos farbror doktorn för att få en spruta i armbågen, jag har tydligen drabbats av tennisarmbåge. Förmodligen en överansträngning som kommer från ridningen. Har ju tränat hårt under senaste månaderna på ibland bångstyrig häst. Nu har jag iaf fått en kortisonspruta och hoppas på att det ska hjälpa, har nog ätit fyra kurer med anti-iflammatoriskt utan effekt så det var dags för något starkare. Detta toppade jag sedan med en massage så nu är jag redo för helgen!!!

Födelsedag_0044 Födelsedag_0062 Födelsedag_0064 Födelsedag_0066 Födelsedag_0068

På menyn i kväll står färsk pasta med kantarell- och lövbiffsgryta och krispig grön sallad. Sämre kan man verkligen ha det även om det hade varit ruskigt skönt att slippa smärtan i armbågen. Både läkaren och massören tyckte att jag var ovanligt tålig.  Ja, kanske är det så. Dessvärre väntar jag oftast för länge innan jag tar kontakt med sjukvården, det ska jag absolut bli bättre på.

Önskar er alla en härlig fredagskväll!

När man har födelsedag

Häromdagen när jag satt och pratade med en kollega vilken jag ofta pratar med och har känt i några år sa jag om en annan person ” ja hon är ju i vår ålder”. Som väl var skrattade Emma och tyckte det var kul!

Idag fyller jag 47 Emma är 23 precis som min dotter…..jag gillar att ha kul, jag är effektiv och rationell i det mesta jag gör utan att slarva. Saker som är tråkiga gör jag helst med en gång, ogillar att skjuta upp sådant. Jag njuter mer av det som jag tycker om när jag vet att jag inte har en massa tråkiga måsten som ligger och väntar. Där är vi olika, det är bara så det är. Men alla kan vi förbättra det vi vill förbättra. Det är bara att inse att om man väljer att påbörja denna förbättring så kommer det att krävas att man anstränger sig. Det är det tyvärr inte alla som är beredda på.

I kväll kommer fina familjen hit, tyvärr inte yngsta sonen, David, han är ute på resande fot och jag saknar honom jättemycket! Men samtidigt är jag oerhört glad för hans skull, just nu vet jag inte riktigt var han befinner sig men hoppas höra av honom under dagen!

Tiden går, ibland går den sakta och ibland fort. När jag tänker tillbaka på min tid när jag var liten är det min mormor jag minns tydligast och det är därifrån jag har mina bästa barndomsminnen. Just idag saknar jag henne extra mycket…..idag är det två år sedan hon dog…….

Jag3 Jag6Nu är det hög tid att ta tag i kvällens meny, återkommer lite senare!

Ha en fin dag!