Etikettarkiv: Arbete

Att känna sig ambivalent

Jag har en hektisk och komprimerad vecka så här direkt efter julledigheten. Men det var det värt :) Dock hade jag gärna sluppit lämna in bilen på verkstad eftersom det innebär att jag måste åka buss. Känner inte att jag har tid eller ro till det då det tar dubbelt så lång tid……Men jag krockade med ett rådjur en månad innan jul vilket resulterade i ett försäkringsärende, därmed bilen på verkstad nästan en hel vecka. Trodde de skämtade med mig först men icke…..

Har varit hos sjukgymnast för avstämning idag. Tänker mig att jag ska börja träna lite smått igen efter all rehab som jag gjort sedan i våras. Haft inflammationer här och var i kroppen som spökat och även fått en och annan spruta. Nu verkar det värsta vara över och jag satsar på att komma igång igen lite smått. Har ju gym ovanför kontoret och med lite vilja, planering och utnyttjande av flextid finns det goda förutsättningar att få till det på lunchen ett par gånger i veckan. Kvällarna tillbringar jag helst tillsammans med hästarna som vanligt ju. Behöver dock inspiration just nu, inspiration i form av energi, roliga övningar, ett bra upplägg och så mera sol och ljus så att jag blir piggare. Promenerade ner till stan och jobbet tidigt idag på morgonen och det var så himla fint om än rejält halt.

Foto Marie Elisabeth via iPhone

Strax innan jag kom fram till jobbet passerade jag Stadsbiblioteket, visst är det fint! Inbjudande att slinka in, köpa en kaffe och sätta sig och läsa en bok. Men det får bli en annan dag :)

Som den Våg jag är, det vill säga i stjärntecknet vill jag ju så gärna ha balans i allt. Detta är en ständig strävan för mig. På många plan har saker och ting blivit bättre. Jag känner mig starkare psykiskt och mentalt men inte fysiskt och det oroar mig. Att inte träna som jag vill och brukar är frustrerande. Jag trivs inte och jag är inte nöjd. Det känns som att jag latar mig. Ibland tänker jag att jag ska göra mina övningar men när jag väl ligger på golvet orkar jag liksom inte ta tag i det fast jag vet att jag mår så mycket bättre när jag ”sköter mig”. Jag vill men jag orkar inte, jag är stressad för att jag inte gör det jag måste för att må bättre men jag kan inte förmå mig. Det finns helt enkelt ingen energi över. Så klart kräver det mycket energi att byta jobb två gånger på ett år, bygga nytt stall, att saker i familjen förändrar sig, att ens älsklingshäst/träningskompis/tävlingspartner blir ”sjuk”, att privatekonomin tar stryk på grund av att arbetssituationen förändras, det tar tid att få ordning på det och det tar tid att få ordning på den obalans som jag känner, jag förstår det, men jag blir ändå frustrerad för jag vill ju må bra, jag vill vara nöjd och det stressar mig att jag inte känner mig nöjd trots att jag har det så bra egentligen…….Som Våg vill jag ju så gärna ha balans, säger jag något som är negativt vill jag ju balansera det med något positivt. Som sagt, jag vill inte klaga men jag skulle vilja ha ett recept på hur jag ska gå tillväga för att liksom ”bli mig själv igen”……jag saknar mig faktiskt……..

När man äntligen får jobba med det man vill

Jag är så glad att jag äntligen fått möjligheten att jobba med det jag vill. Strax innan sommaren lämnade jag motvilligt en tjänst där jag egentligen hade velat stanna. Anledningen till att jag lämnade var att jag inte hade någon möjlighet att utvecklas samt att det ledarskap som utövades inte var någon trevlig variant. Efter att ha dragit en riktig nitlott så har jag nu äntligen hamnat rätt. Rätt med tanke på arbetsuppgifter, vad gäller organisation så får tiden utvisa det. Efter tre veckor känner jag i alla fall att det blir roligare och roligare för varje dag. Jag är behövd, jag blir lyssnad på, jag blir respekterad, jag är delaktig, jag utvecklas och jag känner framför allt att jag kan utnyttja min kompetens. Jag vikarierar för en tjej som ska vara föräldraledig och det är perfekt. Jag behöver inte fatta några beslut eller bestämma mig för vad jag tycker. Anställningen är tidsbegränsad vilket innebär att det finns ett start- och ett stoppdatum. Lite som ett sabbatsår från karriären faktiskt. Nåväl, tiden får utvisa vad som händer men för första gången på flera år mår jag inte dåligt eller känner mig inte stressad på grund av jobbet….

När det äntligen blev lördag

Första arbetsveckan avklarad, inte vilken vecka som helst heller utan brytvecka som innebär lön och fakturering. Jag var så trött när jag kom hem igår att jag somnade redan klockan sju och vaknade inte förrän tio idag!!!  Välbehövligt tydligen. Men! Det är riktigt tufft att lämna semesterbubblan…..

På förmiddagen hade vi byggmöte här hemma, arbetet fortskrider ungefär enligt plan och jag kan knappt bärga mig tills stallet är klart D:

På eftermiddagen skulle jag städa men vi fick välkommet besök av Ellie och Ellen med föräldrar, nåväl det är en dag imorgon också! Dock var jag tvungen att avvika efter ett par timmar för att träna mina hästar. Nästa helg är det tävling på agendan för T och mig och S ska igång mot nya mål…….. Det känns fantastiskt bra just nu! Vi trimmar på under veckan som kommer och jag utgår från att det kommergå superbt på lördag! OK? Ska göra mitt bästa…..

När det är fullt fart igen!

Working nine to five (läs åtta till åtta…..) kräver en hel del planering och insats. Särskilt när man ska hinna med ett stort hus, en trädgård, tvätt, handling, matlagning, umgås med familj och barnbarn och sist men inte minst att matcha inte bara en utan två dressyrhästar mot tävling.  Jag är just nu ganska trött, senaste tiden har jag även varit inne i ett skov med min Bechtrews, det är tufft när det sätter in. Jag kan inte stå, inte sitta och inte ligga. Det känns absolut bäst när jag rör på mig. Jag började jobba i måndags och det är verkligen full fart, löner som ska attesteras, fakturor som ska skickas, medarbetarsamtal som ska hållas, anställningsavtal som ska skrivas, kunder och konsulter som ska hållas nöjda och så allt annat med det. Ändå känns det väldigt roligt, jag måste bara spara på mina krafter och lägga energi på rätt saker.

Denna veckan har det varit brytvecka på jobbet och då är det inte 8-5 som gäller, vi går hem när vi är klara helt enkelt. Jag är fortfarande ny i min roll och har ännu inte fått min introduktion men jag hankar mig fram…..jobbet är roligt, kollegorna är toppen och i organisationen finns det absolut potential. Jag älskar mitt jobb, dagarna flyger iväg och jag känner att jag har utvecklats mycket å kort tid. Idag och igår har jag även haft förmånen att jobba sida vid sida med Superwoman, hon är inte bara snygg, hon är j-ligt kompetent, vass och med skinn på näsan! En kvinna helt i min smak. En grym kollega från ett annat kontor som har stöttat upp vid brytdatum och det var guld värt!

Nåväl, idag blev det ingen ridning, igår gick min silverprinsessa som en dröm. Det känns ovanligt bra, nästa helg siktar vi på tävling igen efter sommarvilan. Svarta prinsessan ska få på sig skor igen nästa vecka, hon är smått uttråkad och vill mer än gärna ha uppmärksamhet, hon är verkligen trött på sommarlov, ha ha ha. Dock nyttigt, hon var väldigt trött i slutet på säsongen. Nu sätter vi nya mål, helst vill jag starta henne innan årets slut. Planen med Twisten (grå prinsessa) är att befästa tävlingsprestationen och att nästa år kvala till MsvB (i dressyr)!

Shit vad coolt, tänk att vi kommit så här långt……det trodde jag aldrig!

 

När man undrar vad man gett sig in på….

Efter snart tre veckor på mitt nya jobb undrar jag vad det är som egentligen händer på arbetsmarknaden. Trots den nya AFS:en som trädde i kraft 31 mars 2016 verkar det stå sämre till än någonsin med såväl chefer som medarbetare.

Jag har precis lämnat en organisation som ska vara ett föredöme för de företag de ger daglig rådgivning till men som mörkar med att det vare sig finns något systematiskt arbetsmiljöarbete, några kommunicerade polycier eller riktlinjer för det interna personalarbetet. En hierarki som är skrämmande även för dem som på ett eller annat sätt har någon form av ansvar, visserligen bara på pappret men ändå. Ledarskapet som ”finns” utövas utefter maktbegär och kontroll och dagligen används ”management by fear” som ett sätt att kontrollera och styra de anställda i stället för att motivera och leda dem. Därför valde jag att lämna organisationen trots hotellövernattningar, middagar och aktiviteter som många gånger ser flashigt ut.  Att dessutom vara kvinna i en sådan organisation är att lägga börda på börda. Jag anser att man måste respektera varandra på en arbetsplats oavsett kön  och  befattning, naturligtvis finns det många grundläggande värderingar som måste uppfyllas för att det ska vara trevligt men dessa två tycker jag stack ut på just det här företaget. Och!  Jag var färdig helt enkelt! Jag är en person som vill utvecklas och som behöver utmanas för att komma framåt. Trots att jag påtalat detta och försökt ta för mig hände inget utan i stället uppfattades jag som ett hot. Jag har dessutom egna åsikter och vill gärna utveckla saker vilket inte alltid ses som positivt.

Istället för att titta på klockan och längta tills jag får gå hem (trots att jag hade utköpt övertid hade jag ingen som helst frihet att själv påverka mina arbetstider på grund av min chef) har jag nu knappt tid att vare sig gå på toaletten, äta eller utföra det som ålagts mig. Dock är det en väldigt speciell och utsatt situation som ingen hade förväntat sig, inte ledningen, inte de anställda och allra minst jag som nyss har påbörjat en tjänst.  Samtliga befinner sig i chocktillstånd men ändå finns det faktiskt personer som såväl lyssnar in som tar tag i saker, tar beslut och faktiskt återkopplar……. Det är jag inte van vid och bara det känns ändå helt ok. Vad detta kommer leda till och om, hur och när jag kommer igenom det vet jag inte, det vet ingen. Tills dess är det bara att bita ihop och göra det bästa av situationen. Det enda jag vet är att jag kommer lära mig något av det…….sedan får vi helt enkelt se…….

När det är dags att vända blad

Idag har jag varit ledig, helt ledig, hade glömt hur det känns. Igår var sista dagen som regionassistent på en bransch- och arbetsgivarorganisation inom bygg- och anläggningsbranschen. Och vad gör en sådan. Ja det kan man undra, i första hand är det rådgivning per telefon till företag i alla frågor som rör deras verksamhet, de flesta frågor rör de anställda samt det kollektivavtal som de tillämpar. Men vi hanterar även utbildningsfrågor, vi deltar på medlemsträffar, sitter med i yrkesråd, programråd och branschråd. På det stora hela en varierad tjänst men dock med tonvikt på administration vilket jag känner mig färdig med. Jag är redo att gå vidare till nästa delmål och kommer påbörja min nya tjänst som konsultchef på ett HR-bolag i mitten av juni. Ser fram emot att jobba med hela HR-processen men framförallt att jobba operativt.

Nåväl, även om jag längtat bort var det sorgligt att lämna mina kära kontorskollegor. Vi är placerade på ett företagshotell på Svenskt Näringsliv vilket innebär att vi delar kontor med ett antal andra förbund. En styrka och kul att ha kollegor runt sig. Nu har jag i alla fall lämnat kontoret med Växjös bästa utsikt för att flytta ”downtown” igen…..

Såklart bjöd jag på hembakat, pavlova med färska bär och receptet har ni ju fått förut.

För 2, 5 år sedan jag vann en telefontävling och nu fick jag äntligen min vinst, efter viss påtryckning skall tilläggas, dock inte från mig själv….

I postlådan idag låg även ett fint paket från en kär kollega, vad skulle jag gjort utan dig,  vilken start på en helt ledig dag!


Fick många fina presenter, från kära kontorskollegor på kontorshotellet, från dotterbolag, från goa och kära kollegor, från styrelsen, från närmaste chefen……

……men företaget jag är anställd på har inte hört av sig…..överhuvudtaget…….

Det enda jag lämnade på kontoret var det här……

Och vad tar jag med mig? Att få ha varit en del av våra medlemsföretags verksamhet, att ha haft möjligheten att träffa och guida framtidens maskinförare. Att få möta så många entreprenörer, fina människor, nya vänner och fantastiska kollegor, det tar jag med mig.  Jag har lärt mig mycket om mig själv. Igår blev jag utskriven från företagshälsovården där jag gått på samtalsstöd under drygt ett år på grund av stress. Jag tar med mig att jag är lyckligt lottad som har lätt för att knyta vänskapsband. Nu ska jag ta kväll, i morgon ska jag ha ledig lördag och på söndag åker jag på semester. Livet känns allt bra gott just nu, mot nya äventyr!

När man har ätit söndagsmiddag på en torsdag

Intensiv men spännande dag på jobbet. Medverkade på ett frukostmöte kring digitalisering och ny teknik, är förstummad. Den nya tekniken kommer vare sig vi vill eller inte och det gäller att vara förberedd på förändringar, stora förändringar. Den nya tekniken kommer dock vara gammal innan vi hunnit utvärdera och utveckla den. Detta går i ett rasande tempo. Nya ord som jag lärt mig idag är VR, AR, MR, 360, immersive tech med mera med mera. Mer information om nätverksträffen finns här. Programmets höjdpunkt var Caroline Roth, egen företagare inom just strategiska lösningar inom virtual reality ; immersive tech. Makalöst inspirerande, stark, kompetent och cool kvinna. Fram för fler sådana, de behövs! De behövs överallt och hela tiden.

Foto via Gant

Vilodag för hästarna och städkväll för mig. Middagen blev husmanskost; mjölig potatis med sönderkokt stek, något av det godaste som finns, pressgurka, lingonsylt samt kokta grönsaker, mums! Det räcker till lunch på lördag med :) I morgon blir det lax med nypotatis och avokadosallad. Lovar dela med mig av det receptet, lite roligare än det andra jag lagat denna veckan.  I morgon räknar jag med att stiga upp extra tidigt så jag helst hinner rida båda hästarna innan jag ger mig iväg på dagens uppdrag, mer om det i morgon!

En härlig Valborgsmässoafton

Häromdagen hade jag besök av Ellie, hon var här och ville leka. Som vanligt var det fullt upp. Solen sken och vi kunde vara ute mycket och cykla och titta på bäcken, plocka pinnar och stenar och åka kana i en grushög. Tänk vad mycket det finns att hitta på när man bara tar sig tid. Vi pausade med att äta glass på stenarna i hagen bakom stallet, ett favoritställe…..

På kvällen åkte maken och jag ner till Storbyn för att titta på elden och fyrverkerierna. Vi ställde bilen och gick längs med sjön bort till badplatsen där elden skulle vara. Det var så oerhört vackert när solen var på väg ner. Egentligen hade man ju bara velat stå kvar att titta på det i stället…..

Sverige är verkligen fantastiskt och nu är den bästa tiden. Björkarna håller på att slå ut och vitsipporna blommar fortfarande. Det är väl inte för inte som uttrycket mellan hägg och syren myntades. Och jag, jag ska ju faktiskt vara ledig några veckor just då……längtar så efter vila och ledighet och räknar dagarna jag har kvar att jobba. Ska bli skönt att få sätta punkt!

När man har börjat räkna ner

Förändringens tid är äntligen här på riktigt och nu har jag börjat räkna ner på allvar! Jag har sagt upp mig! Så här många dagar har jag kvar att jobba……

Jag har en lapp för varje arbetsdag vilket innebär att jag plockar bort en lapp varje dag och det känns helt fantastiskt! Jag slutar en fredag, på lördagen ska jag packa och på söndagen åker jag på en efterlängtad och välbehövlig semester!

Foto via Ving

Det är det enda jag behöver just nu, allt annat tar vi sedan……..

Helgens jobb och dagens lunch

Helgen som gick ägnade jag åt jobb och jag var rejält trött när jag kom hem på söndagsmorgonen.  Vi hade ett stort event för närmare 200 gäster på Kosta Boda Art Hotel. Det bästa är att jag känner mig hemma där då jag varit där flera gånger silket så klart är skönt, ett extra plus för att det är nära hem också. Denna gång hade jag ett rum med lite annorlunda utsmyckning….

Kul med olika varje gång. Kvällen inleddes med hyttsill, själva maten är kanske inte riktigt min favorit men det är kul att se på när de blåser glas…..

På lördagen hade jag förmånen att hänga med härliga Mia Törnblom som var vår föreläsare. Så himla kul att få möjligheten att prata lite extra med henne. Jag kan säga att hon gjorde succé!

De här nagellacksflaskorna är grymt coola och finns lite här och där på hotellet….

Denna utsmyckning finns i restaurangen och är målad på en avdelare mellan sittplatserna och där man tar maten, ett motiv som säkert känns igen.Glasbaren är något i särklass och särskilt på kvällen när det är mörkt ute….

Foto via Visit Kosta

Måndagens lunchpromenad gick runt sjön, denna dag fick jag inte med något sällskap från kontoret men det gjorde inget, det är skönt att gå själv ibland. Och helt ensam var jag tydligen inte trots allt….